Skendräktighet

Jag tycker mig med stor säkerhet kunna säga att Dory är/har varit skendräktig. Att det inte finns nåt därinne nu är jag rätt så säker på men jag måste säga att det faktiskt är rätt fascinerande med skendräktighet! Tänk att kroppen verkligen kan ställa in sig och verkligen tro på nåt som faktiskt inte är på riktigt! Dory har ju både rört sig och på annat sätt uppfört sig precis som om hon vore dräktig.
Undrar om hon kommer att börja löpa innan "dräktigheten" är slut eller om hon kommer att "gå tiden ut"? Vad händer i så fall om hon fortfarande är dräktig när det är dags för ungarna att födas? Jag har fått berättat för mig om honor som bäddat och gått och lagt sig i bolådan med krystvärkar! Än en gång - fascinerande!

Om man inte hade några motgångar - skulle man då uppskatta medgångarna? Kanske man skulle ta för givet att allt gick problemfritt och enligt planerna varje gång? Nu när det blev så här den här gången så tror jag faktiskt att jag skulle bli ännu mer glad den dagen jag kan konstatera en dräktighet.

Nu blickar vi framåt och hoppas på
småtassar längre fram istället

Nytt år nya tankar

Idag har jag stannat vid tanken att hon inte är dräktig. Tre av mina vänner har nu klämt på magen och tyckt till om den. Alla är överens om att hon klart är rund om magen men att den borde vara hårdare om hon vore dräktig. De funderar ändå att det kanske skulle kunna vara en eller möjligtvis två små, men det känns inget därinne så det är nog säkert fläsk eller nåt annat som har lurat mig. Ungefär hälften av tuttarna ser dräktiga ut och andra hälften ser odräktiga ut. Gaaaah! Snacka om galet!
Hon uppför sig fortfarande dräktigt men viktuppgången har helt stannat nu och det är ju faktiskt nu man borde börja märka en ordentlig viktuppgång. Det är dags att verkligen se kritiskt och objektivt och jag får nu börja nya året med att invänta ett förhoppningsvis närstående löp istället. Skulle det nu vara så att nån liten finns där inne så välkomnar jag den varmt kring den 20 januari!