lördag 27 oktober 2012

Sova, bajsa, äta, gosa, springa

Ni märker kanske att det är full fart här? Bloggen har fått träda tillbaka för de nio småtokarna här hemma. Nu gäller det att hålla i hatten för oj vad det röjs nu!

De är fem veckor och börjar utforska hemmet mer och mer. Quizas är en otroligt duktig mamma och håller precis på att lära sig släppa taget lite och ge ungarna mer utrymme för sig själva.

Nio bebisar är otroligt mycket jobb men herregud så roligt det är! Nackdelen är väl att det är lätt att fastna med dem. Lång tid går åt bara åt att titta på dessa små sötnosar.





Som med kattungar i allmänhet är det "på" eller "av" som gäller. Här är det både power off och strömavbrott som råder


Vi har också börjat boka in besök från möjliga kattungeköpare och har träffat några redan. Det är liksom ett bevis på att det är en verklighet och att kattungarna kommer att lämna oss. Det är såklart svårt att tänka sig att de inte ska springa runt våra fötter om några månader. Samtidigt är det härligt att tänka på all glädje de kommer att ge sina nya familjer.
Jag är verkligen kär i de här ungarna! Personligheterna tar form och det här är min spontanbeskrivning av dem:

La Carisma - den smygande gosgumman
El Chayo - det lilla spöket som vaktar leksakerna med sitt liv
La Cerilla - klättraren som gärna är i centrum
El Cerilo - den nyfikne jägaren
El Cinco - vår alldeles egna myslillebror
El Confeti - storebrorsan som har läget under kontroll
El Coral - betraktaren som beundrar dig i smyg
La Chica - den tuffa tjejen som testar allt
El Coyoto - den stora starka " falukorven":)

Trevlig helg önskar alla vi här hemma!

tisdag 16 oktober 2012

Ja minsann - nu börjar det vara slut på friden

Bus på hög nivå nu :)

 La Chica gör sig stor


 ...och ger sig på El Cinco


 Ursäkta måste alla stanna precis utanför dörren?


 La Carisma och El Chayo


 Ett...


 Två...


 TRE!!


 Öh, vänta! Vad är det där??


 Attack!


 ...men jag trivs bättre här...


Va? Vi? Busiga?

 
 Mamma katt tog det säkra före det osäkra och lade sig utanför bolådan och hagen



söndag 14 oktober 2012

Olé!

Tre veckor gamla nu! Under föregående vecka fick bebisarna äntligen sina namn!
Tror jag skrev nåt tidigare om svårigheten att kunna kombinera namn och tema när man ska komma på namn till nio stycken. Lösningen blev att de får bli spanjorer och spanjorskor. Tjejerna får La framför sitt namn och killarna får El. Detta följs då av ett spanskt namn på bokstaven C

Låt mig presentera:

 

 S*SevgiLims La Carisma



S*SevgiLims El Chayo 
 


S*SevgiLims La Cerilla

 

 S*SevgiLims El Cirilo



 S*SevgiLims El Cinco



 S*SevgiLims El Confeti



 S*SevgiLims El Coral



 S*SevgiLims La Chica



 S*SevgiLims El Coyoto













 


















 























































 













måndag 1 oktober 2012

Quizas - en god mor

Det kan inte vara lätt att få nio bebisar första gången. Eller nånsin för den delen!
Jag är så imponerad av Quizas. Hon gör ett kanonjobb med dessa nio små tokbebisar.




De är så fantastiskt mysiga! Nu när de öppnat ögonen så får man liksom en helt annan kontakt och de har börjat försöka knata runt i bolådan lite. Hur ska det se ut här hemma när de börjar rasa runt i hemmet? Tror jag får sälja biljetter och bjuda på popcorn och underhållning:


Scen 1:

Matte ska servera blötmat. Nu gäller det att ha koll på var man sätter fötterna. Kattungar verkar bara ha ett uppdrag och det är att springa under ens fötter. Det är ju naturligtvis inte så himla bra om de gör det så att under sisådär 6-7 veckor får man hasa fram. När förpackningen med mat öppnas kommer de alla och rusar som om de aldrig sett mat för.

Här hoppas vi också att regissören tänkt till gällande klädsel för att det är inte skönt att ha en katt klättrandes uppför benen för att snabbare komma åt maten. En alltså! Nu snackar vi nio små sylvassa kattungeklor som borrar sig i ens ben. Vi önskar alltså inte barbent här - skoterbyxor tack! Och nu har vi ändå bara tänkt på de små katterna i hemmet. Det finns ju några stora också som då inte hjälper till i hyfs och fason när det vankas gott. Tack och lov klättrar de inte på benen och det är väl tur - då
skulle ju brallorna åka av.

Förra kullen - och här var de bara fyra
Pust och stön. Utan att lyfta fötterna måste man nu sträcka sig till en av kökslådorna och ta fram en gaffel som man naturligtvis glömt att ta fram i förväg. Som sagt - lyft inte fötterna då är de där på en gång! Och varför står man då alltid aslångt från kökslådorna när man vet att man alltid glömt nåt? Man lär sig aldrig...

Ljudeffekterna i den här scenen är makalösa. Mjaaaaau! MJJJJAAAOOOO! Mja mja mja mja mja! Mjäääääää! Och alla samtidigt såklart och på högsta volym. Det effektfulla mjauandet avbryts ibland av mattes gallskrik: Aaaaaaj, när en liten klo hittar sig in på oskyddat område.
Klart! Äntligen har man fått ut blötmaten på faten och i samma ögonblick som faten ställs ned på golvet välsignas vi av tyyyssstnad... Alla slurpar glatt i sig!

Pust tänker matte och börjar torka undan allt spill och klet hon ställt till med medan måltiden skulle göras iordning. Slurp slurp slurp hör man från golvet. Nice, en stunds lugn och ro tänker matte.

Då faten är tomma och pälsarna putsade kommer tröttheten. Kattungarna kurar ihop sig och somnar spinnande. Finns det då något sötare och finare än de små, runda, gosiga magarna hos kattungar? Nej då har man redan glömt stresspaniken att fixa mat till de jättehungriga små, den lilla klon i benet och det öronbedövande mjauandet.

LOVE!

Detta var scen 1 i vad som förmodligen komma skall i det SevgiLimska hemmet. Premiär om ca 4 veckor. För att få en bra plats råder vi er att beställa era biljetter i god tid. Vi väntar folkstorm!