Det kan inte vara lätt att få nio bebisar första gången. Eller nånsin för den delen!
Jag är så imponerad av Quizas. Hon gör ett kanonjobb med dessa nio små tokbebisar.
De är så fantastiskt mysiga! Nu när de öppnat ögonen så får man liksom en helt annan kontakt och de har börjat försöka knata runt i bolådan lite. Hur ska det se ut här hemma när de börjar rasa runt i hemmet? Tror jag får sälja biljetter och bjuda på popcorn och underhållning:
Scen 1:
Matte ska servera blötmat. Nu gäller det att ha koll på var man sätter fötterna. Kattungar verkar bara ha ett uppdrag och det är att springa under ens fötter. Det är ju naturligtvis inte så himla bra om de gör det så att under sisådär 6-7 veckor får man hasa fram. När förpackningen med mat öppnas kommer de alla och rusar som om de aldrig sett mat för.
Här hoppas vi också att regissören tänkt till gällande klädsel för att det är inte skönt att ha en katt klättrandes uppför benen för att snabbare komma åt maten. En alltså! Nu snackar vi nio små sylvassa kattungeklor som borrar sig i ens ben. Vi önskar alltså inte barbent här - skoterbyxor tack! Och nu har vi ändå bara tänkt på de små katterna i hemmet. Det finns ju några stora också som då inte hjälper till i hyfs och fason när det vankas gott. Tack och lov klättrar de inte på benen och det är väl tur - då
skulle ju brallorna åka av.
 |
| Förra kullen - och här var de bara fyra |
Pust och stön. Utan att lyfta fötterna måste man nu sträcka sig till en av kökslådorna och ta fram en gaffel som man naturligtvis glömt att ta fram i förväg. Som sagt - lyft inte fötterna då är de där på en gång! Och varför står man då alltid aslångt från kökslådorna när man vet att man alltid glömt nåt? Man lär sig aldrig...
Ljudeffekterna i den här scenen är makalösa. Mjaaaaau! MJJJJAAAOOOO! Mja mja mja mja mja! Mjäääääää! Och alla samtidigt såklart och på högsta volym. Det effektfulla mjauandet avbryts ibland av mattes gallskrik: Aaaaaaj, när en liten klo hittar sig in på oskyddat område.
Klart! Äntligen har man fått ut blötmaten på faten och i samma ögonblick som faten ställs ned på golvet välsignas vi av tyyyssstnad... Alla slurpar glatt i sig!
Pust tänker matte och börjar torka undan allt spill och klet hon ställt till med medan måltiden skulle göras iordning. Slurp slurp slurp hör man från golvet. Nice, en stunds lugn och ro tänker matte.
Då faten är tomma och pälsarna putsade kommer tröttheten. Kattungarna kurar ihop sig och somnar spinnande. Finns det då något sötare och finare än de små, runda, gosiga magarna hos kattungar? Nej då har man redan glömt stresspaniken att fixa mat till de jättehungriga små, den lilla klon i benet och det öronbedövande mjauandet.
LOVE!
Detta var scen 1 i vad som förmodligen komma skall i det SevgiLimska hemmet. Premiär om ca 4 veckor. För att få en bra plats råder vi er att beställa era biljetter i god tid. Vi väntar folkstorm!
