En stor prutt??

Idag har mitt intresse gått över till Dorys mage - tuttarna struntar jag i nu! :)

Jag tycker ju att hon är rätt spänd i magen och att hon även ser rund ut. Man kan också säga att hon är i stort behov av ett bad...

Kolla här:







Nu funderar jag mycket kring skendräktighet. Är de skendräktiga så förstår jag att tuttarna kan bli stora, illamående kan uppkomma, beteendet förändras etc på grund av hormoner och sånt. Men om magen blir stor då? Det är ju liksom en fysisk effekt och jag menar då inte en mage som blivit fläskig utan om magen blir spänd och rund. Fläsk är ju mjukt så vad finns där inne om det inte är bebisar eller fläsk? Nåt måste det ju vara, eller hur? Väntar man på världens största prutt, tro?

Tuttar och statiska pälsar

Tuttarna är åter kollade och ser ut så här:

De ser rätt blanka och svullna ut i mitt tycke men långt ifrån som förra gången. I ärlighetens namn ser de inte speciellt annorlunda ut än vad de gjorde när hon kom hem heller...

I guess this story will continue... :)

Ikväll ska jag åka hem till Malin Hallgren och titta på hennes lilla kattunge Felicia Flax som nu är ca 7 veckor. Det blir jättemysigt att få en liten dos kattunge - mums!

Usch jag tycker katterna har sååå jobbig päls nu när det är kallt. Pälsen är så statisk att det nästan smäller när man stryker dem. Nån som har nåt bra tips? Testar såklart m antistat men det räcker inte riktigt till tycker jag.

På tuttfronten inget nytt

Drygt 3,5 vecka nu sen de kan ha parat sig. Ingegerd kunde ju tyvärr varken se eller höra en fullbordad parning så risken är ju faktiskt stor att de tu inte fått till det. Jag sitter bara och hoppas att de fixat det ändå när Ingegerd varit ute eller så. Ska man vara riktigt ärlig så tyder nu det mesta på att det inte blivit nåt. Dory ökade en hel del i vikt första veckan hon var hemma men nu har det i stort sett stannat av så jag antar att hon bara återhämtade sig efter sin visit hos Ruffen. Hallontuttarna finns ju inte heller men det är ju många som sagt att det inte behöver bli några andra gången men att de bör ju i alla fall bli större och kanske lite blanka. Det ser jag inte heller. Upplever att jag känner dem tydligare när jag stryker henne under magen men jag tror jag inbillar mig för när jag tittar på dem och jämför foton på dem så ser jag faktiskt ingen skillnad :(.
Hon mår i alla fall jättebra och är megagosig vilket hon faktiskt också är när hon är på väg in i löp så det kan ju bero på det. Idag tycker jag också hennes mjauanden varit lite väl "purriga" så beviset på att det inte finns några kattungar i magen kanske är nära nu!

Nåja - man kan ju inte lyckas alltid och det är bara att ta nya tag och försöka igen när det blir dags. Förr eller senare så lyckas det och då har man ju en härlig tid framför sig - kattungar är ju bara för underbara! Tills vidare får jag nöja mig med att hälsa på vänners kattungar och gosa med dem - det är ju inte heller fy skam!

Trevlig kväll!

Hej lilla bloggen jag är tillbaka!

Ja det är väl inte ens lönt att jag börjar prata om att det var länge sen jag skrev, va?

Bubblorna har för evigheter sen flyttat till sina nya familjer. Dom Perignon bor i Tammerfors hos Heidi Lindström och Pommery bor hos Tommy Sjödin här i Umeå. Dompan har jag inte träffat sen han flyttade men Pommery - eller Pommac som han nu heter - träffar jag då och då. Han är sååå fin och jag är sååå kär i honom - en riktig liten godisbit! Idag är det 9 december och det är bara några veckor tills grabbarna fyller ett helt år! Oj vad tiden går!

I skrivandets stund går jag mest på och hoppas att Dory åter ska vara dräktig. Hon har varit på date hos S*Sybos Ruff Stuff och har precis passerat tre veckor sedan parningen. Jag väntar alltså på hallontuttar men än så länge lyser de med sin frånvaro. Hon beter sig dock lite annorlunda och har ökat en del i vikt sen hon kom hem. Nåja man kan inte göra så mycket annat än att vänta så det är väl bara att utveckla ett tålamod och sätta sig ned och vänta.

Nä nu tror jag det får vara nog för ikväll. Måste ju mjukstarta när jag inte bloggat på nästan nio månader!

Natti natti

Min blogg känner sig bortglömd

Jag fick en liten pik igår att min blogg känner sig bortglömd...Nu skäms jag.

Dagarna går såååå fort och jag hinner inte riktigt med bloggen tyvärr. Det är nästan bättre att kolla in på facebook för där finns gott om bilder på grabbarna. Jag ser att jag skrivit sista inlägget när de var sex veckor och nu blir de 12 veckor på torsdag!
De kommer dock inte att flytta då utan de blir kvar till efter Björkstakattens utställning 17-18 april där de kommer att vara med! Spännande, spännande!
Pommery kommer att åka till sitt nya hem direkt från utställningen medan Dom Perignon stannar till onsdag veckan därpå.
Usch vad tomt det kommer att bli efter dem!

Sex veckors-vildar!

Drygt sex veckor gamla är det två virvelvindar som huserar här hemma! Det är så härligt att se deras utveckling dag för dag!

I fredags var Eva och Perra, alltså Hardys matte och husse, här och hälsade på. Grabbarna fick presenter och dessutom smaka massa god grädde när vi fikade semlor. Lyx!

Tid för första vaccineringen är bokad så nu börjar de bli stora. Den här veckan ska vi börja träna lite bilåkning så de vänjer sig vid detta.

Bägge bubblorna är nu reserverade och jag känner mig jättenöjd med deras nya familjer. De kommer att få det så bra så!

Sen har vi ju också utställning att se fram emot. Grabbarna hänger med på vår utställning här i Umeå den 17-18 april så de bor kvar hos oss lite längre än 12 veckor. Det blir verkligen spännande att se hur det går. Även för mig kommer nu en lite hektiskt tid inför utställningen. Mycket som ska fixas och göras så allt klaffar under själva utställningshelgen. Man brukar ju vara mer död än levande då utställningen är över, men det är det värt för det är sååå himla kul!!

Lägger in 2 fina foton som Per-Arne tog när de var här och hälsade på

Busbubblor

Snacka om att dessa grabbar är busiga! De driver sin mor till vansinne! Så fort hon ska få lite ordning på dem så smiter de ifrån henne och kryper in någonstans där hon inte får plats. Hon är dock en mycket tålmodig mor och uppfostrar dem jättebra (...så fort hon får tag på dem vill säga...) Nu har de upptäckt lekar riktigt ordentligt och vippor är ju såklart fantastiska! Dom Perignon dödade sin första vippa igår kväll och var riktigt farlig när han fräste och morrade ända tills vippan "gav sig". Snart tror jag det är dags att vika upp gardinerna för de har också upptäckt att de har klor man kan använda för att klättra! Tjoho - härliga upptäckt! Vi njuter av dem varje dag här och längtar jättemycket tills Eva och Perra från AbsolutCoons ska komma och hälsa på sina "barnbarn"

Pommery gör också ett försök att döda en vippa